Remiss från Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa (SMFR)

Yasri Shamsudin Khan

Förbundsordförande

Sammanfattning

SMFR har inbjudits att lämna synpunkter på SOU 2012:74 Främlingsfienden inom oss – betänkande av utredningen om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet. Utredningens uppdrag är att föreslå hur arbetet mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans kan effektiviseras (dir 2011:39). Utredningens betänkande ger en bred översyn av främlingsfientligheten i Sverige. Betänkandet redovisar tio förslag på åtgärder vars syfte är att motverka främlingsfientligheten i samhället och hur arbetet ska effektiviseras.

Utredningen föreslår att:


• Diskrimineringsombudsmannens uppdrag ska innefatta att följa och analysera utvecklingen av arbetet mot främlingsfientlighet och intolerans. Diskrimineringsombudsmannen ska fungera som en pådrivande kraft och en kunskapsbas för andras arbete med dessa frågor. Diskrimineringsombudsmannen ska etablera ett nätverk för arbetet mot Främlingsfientlighet med företrädare för berörda statliga myndigheter, kommuner och frivilligorganisationer.
  • Det ska finnas minst en antidiskrimineringsbyrå i varje län/region.
  • Forum för levande historia får i uppdrag att informera om islamofobi mot 
bakgrund av de främlingsfientliga attackerna som riktas mot islam och 
muslimer i Sverige.
  • Forum för levande historia får i uppdrag att informera om 
främlingsfientlighet i Sveriges moderna historia för att ge skolungdomar kunskaper om att även Sverige och svenskar har gjort sig skyldiga till övergrepp mot mänsklig värdighet.
  • Ungdomsstyrelsen får i uppdrag att ge projektbidrag och senare även verksamhetsstöd till organisationer som arbetar för att motverka främlingsfientlighet och intolerans på nätet. Ungdomsstyrelsen ska även ge verksamhetsstöd till en så kallad quick-response-funktion.
  • En quick-response-funktion får ett långsiktigt statligt stöd för att kunna bevaka medierna när det gäller vad som skrivs om invandrare, integration och främlingsfientlighet.
  • Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap får i uppdrag att inför nästa forskningspolitiska proposition göra en utvärdering av pågående forskning inom området Internationell Migration och Etniska Relationer. Detta för att bedöma om ytterligare satsningar bör ske.
  • Utforma ett lärarlyft i mänskliga rättigheter med syfte att stärka sakkompetensen och metodkunskapen. Lärarna får ofta hantera svåra situationer och kontroverser i klassrummet och behöver därför extra stöd i hur de ska agera för att inte befästa vardagsrasismen utan motverka den.
  • Skolinspektionen får i uppdrag att inom ramen för sin löpande tillsyn och sina kvalitetsgranskningar av arbetet med värdegrund och demokrati i skolan redovisa hur attityder till främlingsfientlighet och andra former av intolerans utvecklas och fortlöper i skolorna.
  • Regeringen träffar en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om att rekommendera de lokala brottsförebyggande råden att ta upp hatbrott på sin agenda. Regeringen ska även uppdra åt berörda statliga myndigheter att förbättra statistiken över anmälningar av hatbrott och vad som händer med dessa i rättsprocessen.

SMFRs yttrande över remissen

• Integrationsministerposten bör avskaffas då den får en stigmatiserande effekt samt lätt omvandlar socioekonomiska utmaningar till integrationsproblem. Integrationsarbetet som ligger under integrationsministern borde flyttas över till en jämlikhetsminister för att motverka att samhällsutmaningar etnifieras. Under en jämlikhetsminister så kan utmaningar av olika slag hanteras utan att det får en etnisk underton.

• Det är positivt att det finns rekommendationer i att investera pengar i forskning för att studera Islamofobi och att Forum för Levande Historia fått ett utökat uppdrag. Det behövs dock mer forskning likt den professor Klaes Borell på uppdrag av myndigheten SST gjort (Islamofobiska fördomar och hatbrott – En kunskapsöversikt, SST:s skriftserie nr 1) där studien utgår ifrån muslimers upplevelser av Sverige och inte endast majoritetssamhällets attityder gentemot muslimer. Staten bör även skapa forskningsanslag till Universitet för att studera Islamofobi.

• Justitiedepartementet bör tillsätta ökade resurser som brottsoffermyndigheten ska kunna dela ut för att stärka organisationer inom civilsamhället att arbeta med att få upp anmälningar vid hatbrott liksom öka informationsspridning om vad som egentligen är hatbrott både för polis och för den muslimska gruppen genom organisationer som samlar muslimer.

• Justitiedepartementet bör göra en utredning kring den antimuslimska scenen som bland annat inspirerade terrorister som Ander Behring Breivik och Peter Mangs. Det behövs en studie för att visa hur omfattande den organiserade antimuslimismen är i Sverige och hur hotbilden mot muslimer ser ut.

• Justitiedepartementet bör göra en utredning kring vilket skyddsbehov som finns för muslimska samfund. När 4 av 10 muslimska böneplatser utsatts för hot, trakasserier och attacker så är det ett demokratiskt problem. (Se Islamofobiska fördomar och hatbrott – En kunskapsöversikt, SST:s skriftserie nr 1)

• Justitiedepartementet behöver se över regeringens strategi för att hantera problematiken kring hederskultur. Hederskultur kan lätt bli ett etnifierat problem som skapar olika måttstockar för människor baserat på kulturell eller etnisk bakgrund. Det finns en demokratisk fara med att bygga ett samhälle som har parallella regler för befolkningen baserat på utseende/bakgrund och det underblåser rasism. Alla människor kan göra alla former av handlingar oavsett kulturbakgrund eller etnicitet. Att ha en specifik kulturbakgrund eller etnicitet ska ej heller föranleda misstankar om brott om likvärdig handling gjorts av personer med etnisk svensk bakgrund ej leder till det.

• Utbildningsdepartementet bör initiera en utredning kring hur skolböcker för högstadiet och gymnasiet som behandlar Islam nyanseras. Skolböckerna behöver utvärderas utifrån ett intersektionalistiskt och normperspektiv för att säkerställa en mer nyanserad bild av Islam och muslimer liksom andra minoritetsgrupper i Sverige genom saklig information som kan förebygga märkliga föreställningar och fördomar.

• Socialdepartementet bör skjuta till mer pengar till socialstyrelsen för att finansiera och stötta civilsamhället med att arbeta för att integrera, utbilda och informera människor med annan bakgrund kring vad som gäller i Sverige när det kommer till barnuppfostran samt hur socialtjänsten i Sverige fungerar. Mer fokus bör gå till att finna frivilliga insatser i form av SoL istället för LVU.

• Socialdepartementet bör öka Socialstyrelsen budget för att utöka sina insatser för att barnkonventionen artikel 30 upprätthålls när det kommer till omhändertagna barn och deras religiösa och kulturella rättigheter, något som socialtjänsten konsekvent har misslyckas med. Alla barn ska ha rätt till sin religiösa och kulturella identitet. Staten bör investera mer i informationsinsatser för att barn som omhändertagits från muslimska hushåll får möjlighet att få hamna i ett muslimskt hushåll. Staten behöver också säkerställa att barn som hamnar på olika institutioner får sina religiösa rättigheter tillgodosedda.

• Ökat stöd för civilsamhället i form av projekt som gynnar samverkan mellan religiösa minoriteter, specifikt organisationer som samlar många muslimer och andra civila organisationer som samlar väldigt få muslimer. Möten skapar ökad förståelse och påverkar kunskap åt båda hållen.