Juriststudenten förklarar: Att tala sanning = förtal?
Sedan internets uppkomst har den revolutionerat världen på flera plan. Kommunikationen kring individer har underlättats och det är idag enklare att sträcka sig över landsgränser än tidigare. Idag är de flesta individer bekanta med sociala medier och använder det till olika syften. Men internet har också öppnat upp för mindre positiva beteenden och handlingar. Idag missbrukas den i högre grad och gör det möjligt för individer att uttrycka sina tankar – uttryck som kan anses vara brottsliga. En del av dessa uttryck grundar sig dock i sanningen. Vad individer dock missat är att uttryckandet av sanningen även kan vara brottsligt och nämligen anses vara förtal. Vad är då förtal?
Förtal inom svensk rätt
‘’Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal..’’ 5:1 st. 1 BrB.
Förtal innebär att peka ut någon som brottslig, klandervärd i sitt levnadssätt eller på annat sätt lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Brottet anses vara fullbordat när en person till en annan person lämnar nedsättande uppgift om en tredje person. Det räcker med att uppgiften är ett påstående vars sanningshalt kan prövas. Detta innebär att vaga påståenden och liknande inte kan anses vara en uppgift, men att generella termer som att någon är en brottsling kan utgöra en uppgift. Utöver detta måste brottet vara riktat mot en levande människa.
Vid fastställandet om en nedsättande uppgift angående en människa har skett, prövas om uppgiften har lämnats. Detta innebär att förtalaren antingen själv har framfört en uppgift eller spridit en redan existerande uppgift vidare. Spridningen kan ske genom tal och skrift, men även genom att visa en teckning, ett fotografi etc. Utöver detta måste uppgiften ha lämnats till annan än den förtalade själv, dvs. nå en tredje man. Kravet innebär inte att uppgiften ska vara riktad mot en tredje man. Det räcker med att en tredje man var närvarande eller uppfattat den kränkande uppgiften.
En sanning kan alltså utgöra förtal enligt ovanstående information. Att gå ut med en uppgift på Facebook eller liknande plattformar om att en person exempelvis är brottsling anses vanligtvis vara en uppgift som är ägnad att utsätta den utpekade för missaktning. Det finns dock undantag till regeln.
‘’Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.’’ 5:1 st. 2 BrB.
I vissa fall kan utlämnandet av en uppgift vara berättigat ifall det kan anses vara försvarligt eller om en skyldighet kring utlämnandet har funnits. Det kan anses vara försvarligt att lämna en nedsättande uppgift om en annan ifall en blir kontaktad i egenskap som referens vid ett anställningsförfarande. Referensen har då en skyldighet att uttala sig.
Likt Sverige har även andra länder liknande regler kring förtal. Även Islam har en definition om vad förtal innebär.
Islams definition av förtal
‘’Profeten Mohammed ﷺ frågade: ”Vet ni vad baktal (ghiba) är för något? De [följeslagarna] svarade: ’Allah ﷻ och Hans Sändebud vet bäst’ Han sade: ’Att säga sådant om din broder som han ogillar’ Någon frågade: ’Men om det jag säger är sant?’ Han svarade: ’Om det du säger är sant, har du baktalat honom, och om det inte är sant, har du förtalat honom’” Muslim.
Lärda såsom Ibn Al-Naji förklarar att baktalande [Al-Ghiba] är när man säger något om en annan individ i dennes frånvaro som individen skulle ta illa vid sig av. Däremot är det inte baktalande om personen inte skulle ta illa vid sig av det som sägs. Det anses även vara baktalande om det som uttrycks om individen i dess frånvaro är sant. Om det däremot inte stämmer så är det förtal, vilket är allvarligare. Exempel på baktal är att beskriva en annan människa som kort eller flintskallig, beskriva en annans religiösa liv som otillräcklig, tala illa om en annan individs föräldrar eller karaktär etc.
Trots ovanstående finns det undantag till dessa regler. Det finns sex tillfällen då det anses vara tillåtet att baktala andra:
- I en juridisk process där en orättvisa kommer ta plats om inte sanningen uttrycks.
- Vid sökande av hjälp och skydd för att förändra och förhindra något ont eller en orätt.
- Vid sökande av råd och konsultation i en situation som är svårhanterlig.
- Vid varnande för något vars beslut eller fortlöpande leder till det som är ont och orätt.
- Vid användande av en beskrivning för en person i nödvändiga situationer för att veta vem man åsyftar, som ”den blinde”. Kan man åsyfta personen på ett annat sätt är det föredraget.
- Vid varnande för en individ som öppet gör sådant som skadar andra.
Utöver detta finns det även andra liknande regler till ovanstående handlingar. Inom Islam är det förbjudet att hysa låga tankar om andra. Misstankar och lösa antaganden måste undvikas:
‘’Allah, den Upphöjde säger: Troende! Undvik i möjligaste mån att göra lösa antaganden [och förmoda det ena och det andra om varandra]’’. Koranen 49:12.
Vad bör den enskilde göra?
Inom Islam uppmuntras individen till att var tyst innan denne uttrycker sig. Detta för att undvika att synda för sådant som kunnat undvikas vid fundering av en menings innebörd. Det är alltså bättre att vara tyst och sedan fundera över ifall en kommentar skulle utgöra förtal eller baktaleri – för att sedan avgöra ifall en ska uttrycka sig eller inte.
Likt detta bör även göras inom svensk rätt. En individ bör fundera huruvida uttryckandet av ens tankar skulle kunna utgöra brott. Detta innebär att en person bör fundera på ifall ens inlägg på sociala medier skulle kunna anses vara förtal innan denne postar inlägget bland sina följare – oavsett om inlägget uttrycker sanningen.
/ Tuba, PR & Marknadsföringsutskottet