Islamofobimöte med Erik Ullenhag

SMFR valde att ta upp följande frågor som även skickades med som ett skriftligt medskick till regeringen:

1. Att se över förordningar, rutiner och riktlinjer inom Svenska myndigheter och institutioner liksom hur de implementeras på olika platser som kan utgöra onödiga och rigida byråkratiska hinder för vissa muslimer att verka eller åtnjuta olika tjänster eller diskrimineras fastän det går att skapa olika lösningar.

2. En tillskjutning av resurser till, skydd och stöd av moskéer, fler folkhögskolor i förorten med inriktning på ledarskap och permanenta antidiskrimineringsbyråer i samtliga av Sveriges län

3. Se över rättsväsendets hantering kopplat till hatbrott och se till att det nämns i regeringens regleringsbrev. I Sverige finns ett högt mörkertal i antalet hatbrott och många hatbrott anmäls inte, av de fall som anmäls så registreras många fel av polisen (7 av 10 enligt BRÅ), av de som polisen för vidare så döms ytterst få i våra domstolar. Detta är problematiskt och det behöver utredas om att göra hatbrott till en egen brottsrubricering liksom skicka tydligare direktiv till rikspolisstyrelsen om att prioritera liksom utbilda inom hatbrott samt se över om det är en rimlig bevisvärdering som finns idag för att fastställa hatbrottsmotiv.

—————————

Mer info finner du nedan

Se över förordningar, rutiner och riktlinjer inom Svenska myndigheter och institutioner liksom hur de implementeras.

Ex 1:
Hijab (sjal) och flygsäkerhet (läs transportsstyrelsens säkerhetsrutiner) där vi vill att transportstyrelsen efterliknar de rutiner som används av Swedavia (Arlanda, Bromma flygplats) t.ex vad gäller att se till att det finns ett avskilt utrymme för kroppsvisitation som standard på en plats som gör att man slipper att klä av sig framför allmänheten. Samt att det ska vara tydligt att man ska be passagerna själva ta av sig och ej rycka eller dra i deras kläder.

Konsekvenserna kan annars bli att man kan ställas inför en situation där man tvingas ta av sig sin hijab (sjal) eller andra plagg framför andra passagerare och flygpersonal om man vill åka med ett flyg.

Ex 2:
Ett annat exempel är kortärmad inom vården (läs Socialsstyrelsens regler för bashygien) där vissa institutioner och arbetsplatser läser in att det är tvunget att man måste ha kortärmat samt vägrar att hitta lösningar som inkluderar t.ex patientbundna engångsärmar som är mer hygieniskt än t.ex kortärmat då bakterier kan fastna på hår i armarna även om man tvättar dem.

Konsekvenserna blir att muslimska kvinnor kan känna att de tvingas välja att ha kortärmade kläder för att få möjlighet till egenförsörjning som ger henne mer makt över sitt egna liv.

Ex 3:
Hänsyn till religiös och kulturell bakgrund vid placering av fosterhemsfamiljer. Kommuners rutiner och arbetssätt för placering behöver ses över där det finns en garanterad hemspråksundervisning till varje barn så att de kan tala sitt modersmål även om de varit skiljda från sina biologiska föräldrar under en längre tid.

Skapa rutiner för aktiv uppsökningsverksamhet i samtliga av landets kommuner för att få en ökad mångfald med avseende på kultur och religion hos fosterhemsfamiljer och jourhemsfamiljer.

Konsekvenserna blir att barn till föräldrar med utländsk bakgrund har svårare att återförenas (vilket är ett av målen som socialtjänsten ska jobba för) då barnen blir främmande för sitt egna språk, kultur och religion.

Ex 4:
Skapa tydliga rutiner för att kunna underlätta sätt att formellt polisanmäla polisen. (Se över möjligheten för privatpersoner att kunna polisanmäla polisen direkt hos någon polisgranskande myndighet istället för att behöva gå till polisen för att registrera polisanmälan)

Underlätta information och rutiner för hur man polisanmäler tjänstefel eller annat olämpligt uppträdande från en polistjänsteman för att öka förtroendet för polisen.

Tillskjuta medel till följande initiativ

Mer info om tillskjutning av resurser till

Ex 1:
• Någon fond eller myndighet som ska kunna fördela medel till
– Islamofobiundersökningar
– Kunskap om muslimers attityder i olika frågor liksom kunskap om muslimers upplevelser av hot, våld, kränkningar och diskriminering.

Dessa medel ska organisationer och forskare kunna söka för att inhämta kunskap, kartlägga information och sprida information till allmänheten.

Ex 2:
• Permanenta antidiskrimineringsbyråer i samtliga av Sveriges län
– För att säkerställa att fler personer oavsett var de bor geografiskt i i Sverige ska kunna få samma stöd och tillgång till sina rättigheter om de blivit utsatt för diskriminering, hatbrott etc.
– För att kunna finnas som ständig resurs (men ej enbart) för muslimska organiseringar som inte har resurserna eller kompetenserna att driva fall och kunna få sina rättigheter tillgodosedda i olika delar av landet.
– För att underlätta för enskilda personer som ej är organiserade att få stöd.
– För att kunna stärka organisering av muslimska organisationer i olika delar av landet genom möjlighet till gemensamma projekt för att hantera rättighetsfrågor.

Ex 3:
• Fler folkhögskolor i förorten med inriktning på ledarskap, egenmakt, språk, gymnasiekompetens, rättigheter och personlig utveckling.
– För att kunna stärka individer genom utbildning inom specifika områden för att kunna öka möjligheterna för att uppnå social och samhällsmässig framgång.
– För att stärka individer i att kunna se möjligheter och få ett starkare samhällsnätverk
– För att erbjuda verktyg för ökad egenmakt med förståelse för unga såväl som äldre muslimer.
– För att långsiktigt kunna jobba för stärkt organisering och kapacitet.
– För att säkerställa religionsfriheten i landet och möjlighet för muslimska böneplatser att vara synligt verksamma

Förbättra rättsväsendets hantering liksom prioritera upp regeringens arbete mot hatbrott.

Hatbrottsarbete inom polisen behöver kraftigt ses över då kunskapen behöver öka liksom resurser för att arbeta med att reda ut hatbrott måste prioriteras från polis och åklagare. Även praxis för beviskrav hos rättsväsendet liksom nämdemannasystem med Sverigedemokrater som domare behöver ses över.

Poliser felregisterar enligt BRÅ 7 av 10 hatbrott liksom avskriver rutinmässigt många hatbrott, samtidigt döms ytterst få av de fall som registreras till något straff. Utöver detta är mörkertalet väldigt stort när det kommer till anmälningar då den överväldigande majoriteten av de som utsätts för hatbrott inte anmäler pga bristande tilltro till rättssystemet.

Sammantaget är detta en djupt problematisk bild då hatgrupper åter marscherar på Sveriges och Europas gator som utsätter tusentals personer för hat. Förövare som ofta inte får några som helst konsekvenser för sina hatbrott mot människor som enligt lagen ska vara skyddade under principen om alla människor lika värde. Det är ett djupt misslyckande som behöver förändras. Det skickar konstiga signaler.