Hållbar förändring

Ett samtal med förbundsordförande Shaimaa Abdelhady (förbundsordförade 2017-2021)

Namn: Shaimaa Abdelhady

Ålder: 35 år

Bosatt: Stockholm

Gillar: Sushi

Med ännu ett år bakom sig har Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa kunnat göra viktiga framsteg och fortsatt nå milstolpar sedan fredsrörelsen först grundades år 2008. Året som föregått, med covid-pandemin har minst sagt bjudit på annorlunda utmaningar. Trots det har aktiva runt om i landet tillsammans uppnått ett nytt medlemsrekord och kunnat genomföra en digitalisering av olika verksamheter, för att nämna några. 

Någon som varit med sedan organisationens tidiga år, är förbundsordförande Shaimaa Abdelhady. En engagerad och ambitiös person vars vardag som läkare innefattar flertalet patientbesök under ett hektiskt schema. “Men kul är det” berättar hon, även om det ofta är intensivt och utmanande. Förutom läkaryrket, är hon även doktor inom biomedicin. Hon har varit engagerad i Muslimska Fredsrörelsen i tio år och har fått se rörelsen växa och förverkliga många av sina mål.

Det är med henne som vi i detta reportage samtalar med, om Muslimska Fredsrörelsens strategi för hållbar förändring, varför känslor av hopplöshet och meningslöshet blivit så vanligt bland ungdomar och varför kunskap bör vara utgångspunkten när man vill åstadkomma en förändring. 

Jag gör det inte enkelt för Shaimaa när jag direkt ställer frågan om varför Muslimska Fredsrörelsen egentligen behövs, vad är det vi gör som samhället behöver?  Hon svarar lugnt att Muslimska Fredsrörelsens fokus på självutveckling och att förmedla sann kunskap till unga, om livets mening och människans sammanhang, är något som samhället mer än någonsin behöver. “Unga idag, trots den materiella framgången i västvärlden upplever en stor inre oro, hopplöshet och känslor av att inte ha en mening. “Sammanhang” i meningen att kunna begripa sig på det som händer runt omkring en, ens identitet och mening i livet. Detta är viktiga och grundläggande frågor som unga söker svar på, men får ofta inga tydliga svar. Genom att satsa på individer och göra dem till trygga ledare som kan ta större ansvar för sitt liv kan vi bidra till förändring i samhället” säger Shaimaa. 

”Om man inte kontinuerligt utvecklar individen utvecklas inte verksamheten och om man inte organiserar sig och jobbar systematiskt och regelbundet blir det ingen hållbar förändring.”

Det talas mycket om hållbar förändring eller utveckling från olika aktörer i samhället, jag undrar på vilket sätt man arbetar hållbart. Hon berättar att man gör det genom strategin “IOS – individ, organisation och samhälle” som innebär att man först satsar på individen. Individer som kommer samman, organiserar sig och går mot en gemensam vision. “Om man inte kontinuerligt utvecklar individen utvecklas inte verksamheten och om man inte organiserar sig och jobbar systematiskt och regelbundet blir det ingen hållbar förändring” fortsätter hon. Långsiktigt betyder det att man tillsammans kan forma samhället till ett fredligare och rättvisare samhälle för alla medborgare. 

Shaimaa fortsätter förklara att en del av satsningen på individnivå görs genom upplevelsebaserat lärande som kortfattat betyder att deltagare uppmuntras till att reflektera över sina upplevelser. Det kan vara tidigare livsupplevelser eller upplevelser som uppstår under övningar och workshops. När deltagarna får chansen att reflektera över det som händer inom dem, över tankar och känslor, hjälper man dem sätta ord på det genom teorier och olika modeller. Organisationen erbjuder även individuell coachning som i grund och botten är baserad på islamisk kunskap. 

“I det arabiska språket säger man att “kunskap är ljus”. Det är en bra metafor för kunskap, för att det symboliserar hur kunskap är som en ficklampa i ett mörkt rum.”

“Muslimska Fredsrörelsen finns numera i större delen av landet”, berättar Shaimaa. “I de olika regionerna finns det lokalavdelningar som man kan komma i kontakt med om man är intresserad. Där erbjuds olika aktiviteter och utbildningar, idag sker majoriteten av de på Zoom. Om man är intresserad av att vara med och göra förändring får man en roll tilldelad där man kan göra nytta. Man organiserar sig själv med andra ord” tillägger hon. 

Innan vi avslutar samtalet, som i sann nutidsanda, sker genom Zoom, samtalar vi om den kanske viktigaste frågan. Vikten av kunskap som utgångspunkt. ”Kunskap är en väsentlig del av alla verksamheter, det utgör organisationens intellektuella ramverk” säger Shaimaa. “I det arabiska språket säger man att kunskap är ljus”. Jag tänker att ljus är en bra metafor för kunskap, för att det symboliserar hur kunskap är som en ficklampa som belyser ett mörkt rum. Genom ficklampan kan man få klarhet, orientera och navigera sig i rummet. 

“Vi tror på att sann kunskap förmedlas genom Isnad” säger Shaimaa. “Genom den sanna kunskapen kan man förklara världen, verkligheten, sin mening och roll som människa. Det är denna kunskap som genomsyrar hela verksamheten och som utgör grunden till vår strävan” avslutar hon. 

Jag tackar Shaimaa för detta intressanta och viktiga samtal och ber Gud att berika henne och alla läsare med kunskap som likt lyktor, kan belysa ens vardag och liv. 

Med frid,

Sabboontu Idris, PR och Marknadsföringsutskottet

2020